Historik
Holmön är belägen en mil utanför Västerbottens
kust i Bottenvikens smalaste avsnitt, Norra Kvarken. Bofast befolkning
har enligt gamla källor funnits på Holmön redan från1300-talet.
1917 fanns 453 personer bosatta på Holmön. Öbornas basnäringar
har i huvudsak varit jord- och skogsbruk samt jakt och fiske. Holmöarna
är idag Sveriges största skärgårdsreservat. En annan
sak som gör Holmön intressant är benämningen Sveriges
soligaste Ö, allt enligt tillförlitlig statistik. Holmön
erbjuder för övrigt en unik miljö att leva och verka i.
På 1960-talet skedde en utflyttning från Holmön. Småskaligt
jord- och skogsbruk förlorade sin bärkraftighet. Yrkesmässigt
fiske blev ej längre lönsamt på grund av att nya fiskelagar
och förordningar trädde i kraft. Ungdomarna tvingades söka
nya yrkesinriktningar och flytta från Holmön. När den nya
högstadiereformen trädde i kraft tvingades även barnfamiljer
att flytta från Holmön, detta på grund av att förbindelserna
till och från Holmön ej tillät pendlingsmöjligheter.
Man tvingades byta från ärvda fädernegårdar på
Holmön till stadslägenheter. Som lägst var befolkningstalet
nere under 70 bofasta.
På 1990-talet gav parollen "Hela Sverige skall leva ", även
en nytändning för Holmön. Barnfamiljer flyttade ut, skolan
öppnades, ett servicehus för äldreboende startades och ytterligare
etablering av företag förverkligades. På Holmön bor
idag drygt 90 personer året runt och har stadigt ökat år
för år. Sommartid fyrdubblas den siffran. Holmöns lokala
utvecklingsgrupp startade en turistbyrå för att möjliggöra
en ökad turistverksamhet. I samband med etableringen av turistbyrån
startade också årliga vis- och jazzfestivaler på Holmön.
I småbåtshamnen genomfördes en upprustning som ledde till
säkra angöringsplatser, även i hårt väder, samt
en utbyggnad av duschar, toaletter och tvättstuga.
Åter Inledningen
|