Alla inlägg av Olle Nygren

Har deltagit i Samverkansarena

Den 28-29 september ordnade Ecogain en samverkansarena för socialt hållbart företagande. Samvekansarenan hölls vid Wood HOtel och Sara kulturhus i Skellefteå. Jag deltog som representant för Holmöns Utvecklingsforum(HUF).

Det är Ecogain som, tillsammans med med experter från KTH, WSP, Luleå Tekniska Universitet och Mittuniversitetet, ordnar denna samverkansarena med stöd från Vinnova.

Syftet med arenan är att samskapa embryon till projekt, nätverk och budskap. Frågan om socialt hållbar industri är central för samhällsutvecklingen i stort och extra angelägen i ljuset av de stora investeringar som genomförs för den gröna omställningen.

Läs mer om Samverkansarena 2023.

Torsdagen den 28 september, start kl. 9.30

Pontus från Vinnova i dialog med Katarina (Ecogains VD) berättade om hur Vinnova stöder utveckling av hållbar industri bl a arbetsmiljö och miljö men ännu inte så mycket sociala aspekter. Detta projekt är ett första steg mot det sociala perspektivet. Vinnova är övertygad om att om en ny gruva ska startas så kommer det att kunna ske på ett miljömässigt och hållbart sätt. Däremot kan det finnas lokala målkonflikter som måste överbryggas. Här vill Vinnova vara med och ta fram framgångsfaktorer för att överbrygga målkonflikter. På samhällsnivå kommer Sverige för att arbeta klimatsmart och klara klimatmålen behöva plocka hem mycket industri från länder där det inte fungerar miljömässigt. Vinnova finansierar främst teknik men ser att social hållbarhet också är nödvändig för att få hållbar industri.

Drygt 40 deltagare satt vid olika bord.

Curt Persson, LTU, reflekterade över industriutveckling i malmfälten ur ett historiskt perspektiv. Malmfälten är Gällivare och Kiruna. Gällivare nedanför och Kiruna ovanför odlingsgränsen. Järnvägen påbörjades av ett engelskt företag som gick i konkurs, sen tog Sverige och Norge över anläggandet. Aktörer i malmfälten LKAB (Kiruna), AGM (Gällivare). Utgångsläget var avsaknad av infrastruktur, låg utbildningsnivå inget skolsystem, otillräcklig kunskap inom egna org, bostadsbrist, mm. Lundbohm mjukt tänkande i hårda frågor. Samhällen är uppbyggda av material och immateriella aspekter. Immateriella aspekter utbildning, konst, kultur, föreningsbildning, proaktivt tänkande i mjuka frågor. Redan från början etablerades skola och strategisk rekrytering av lärare. Unga som studerade fick lön. LKAB öppnade bankbok för de som studerade och de fick lön i tre omgångar. Framgångsfaktorer: lokalt styre, från entreprenörer till anställda. Fallgropar motverka lokalsamhällets förluster.

Efter varje paus uppmandes deltagana att flytta och sitta i nya konstellationer så att man fick prata med så många olika deltagare som möjligt

Presentation av förstudien. Litteraturstudie, fallstudie och internationella jämförelser av SLO (Social License to Operate). Litteraturgenomgång med fokus på vind-, mineral och gruvindustri. Markanvändningskonflikter det stora problemet. Hur har SLO definierats, Behov, mm? Litteraturöversikt med försök, urval och detaljstudie av urvalet. SLO = brett godkännande av en verksamhet. Hur uppnå SLO: Tillit (kontakt, rättvisa, respekt), Aktivt och tidigt engagemang (transparent kommunikation, mekanism för konfliktlösning), lokal anpassning (samhällets krav, nyttor mm). Nackdelar är att SLO är konceptuellt och praktiskt oklart och otydligt. SLO har inte utvärderats speciellt mycket. Några utvärderingsstudier visare på att SLO måste in tidigt och mer tid måste läggas på detta och det behöver ske ärligt och uppriktigt och underhållas över tid.

Forskningsprojektet syftar till att identifiera kriterier för social hållbarhet och skapa ett analytiskt ramverk för datainsamling. Social hållbarhet är subjektivt och därför oklart hur det ska tolkas. Mycket känslor och upplevelser ingår. Lokalbefolkning är ingen enhetlig grupp och det kan finnas intressekonflikter inom denna grupp. Även lokalsamhällets geografiska yta är också oklar. Är det de närmast boende, närmaste identifierade ort, aktuell kommun eller ännu större område?

Lunch

Torsdagen den 28 september, eftermiddag

Under eftermiddagen blev det några gruppdiskussioner om olika aspekter på Tillståndsprocessen vid anläggande av industriell verksamhet.

Frågeställningar för diskussionerna var: ”Hur kan SLO-processen förbättras?” ”Hur kan SLO integreras med miljötillståndsprocessen med bl a samråd?” ”mm?” ”Hur kan lokalsamhället integreras med industri/företagande?”

Katarina Walter, VD för Ecogain, och
Anders Enetjärn, grundare av Ecogain.

Avslutningsvis kom en presentation av Skellefteås möjligheter och utmaningar. Under 2015 formulerades en strategi för 2030 att folkmängden skulle öka till 80 000 pers. Nu har den ökats på till 90 000. Processen inleddes med besök ut i bygderna för dialogmöten med lokalsamhällena. Resulatet blev att det blir 14 000 nya jobb, 9 000 nya bostäder och 4 000 fler barn i skola/förskola. Mycket är industrijobb men inte så mycket kulturjobb. Även offentlig sektor behöver också fler anställda. Viktiga lärdomar ”Undvika stjäla personal av varandra”, ”Locka unga att stanna och jobba”, ”Tänka nytt”, ”Involvera kvinnor i arbetslivet”, ”mm”.

Fredagen den 29 september, förmiddag

Samverkansarenans andra dag bjöd på två studiebesök. Fokus vid studiebesöken var på samverkan med lokalsamhället och tillgängliggörande av tidigare industrisajter.

Informationstavla om dialogen för Sidtjänens rekreationsområde

Först gjordes ett besök vid Sidtjärn, som är en liten sjö i centrala Boliden. Boliden AB har här tillsammans med civilsamhället nu genomför ett antal åtgärder för att skapa ett attraktivt rekreationsområde kring sjön. Arbetet inleddes redan 2017 med dialogmöten med många olika aktörer och boende i Boliden. Totalt deltog mer än 500 personer i dessa möten. Man besökte klasser i skolan och gymnasiet, seniroföreningar och idrottsföreningar m fl. Dialogmötena mynnade massor med olika idéer för hur området skulle kunna utvecklas. En enkät delades även ut i brevlådorna i samhället. Utifrån alla inkomna idéer gjordes sen en plan för hur området runt sjön ska färdigställas. Vandingsled runt sjön, grillplatser, museum, badplats, tennisbana, boulebana, elljusspår för löpning och skidåkning har redan tillkommit. Mer som kan komma till är bl a kafé, utegym, skejtramp, äventyrslekplats mm.

Vy över dagbrottet vid Långdalsgruvan innan det vattenfylls inför riving av skyddsvallen mot älven.
Båtfors kraftverksdamm i bakgrunden

Nästa studiebesök blev till en av Boliden AB hållbarhetsparker. En hållbarhetspark kan t ex skapas när en gruva avvecklas. När ett tillstånd för gruvbrytning ges finns i tillståndet krav på hur naturen ska återställas på ett miljömässigt sätt efter att gruvbrytniungen upphör. De flesta gruvbolag gör också detta enlig tillstånden. Enstaka gruvor, som gått i konkurs, har inte haft medel för att återställa naturen efter avslutad gruvverksamhet, men har i de flesta fall tagits över av annat bolag för fortsatt drift. För vissa gruvor har Boliden AB dessutom gått ett steg längre och inte bara återställt naturen miljömässigt utan också tillskapat ett rekreationsområde som man kallar hållbarhetspark.

Dagbrottet utfyllt med vatten för rivning av skyddsvallen. Det ljusa området till höger är upplag med slagg.

Vi besökte den nedlagda Långdalsgruvan vid Skellefteälven strax söder om Boliden. Gruvan var från början en underjordsgruva, men malmådern gick så högt i marken att man på slutet av gruvans livstid var tvungen att övergå i dagbrott till 60 m djup för att kunna bryta den sista malmen. För att inte påverka Skellefteälven fick man lova att bygga en skyddsvall runt dagbrottet. Gruvbrytningen upphörde 2017 och återställningen kunde påböjas.

Efter återsällning har en vik bildats i älven. På udden uppe till vänster ligger en av grillplatserna

Långdalsgruvan stängdes 1999. Då påbörjades planering för återsällning av naturen. Det viktigaste åtgärden var att riva skyddsvallen mot älven och göra dagbrottet till en ny vik i älven. Rivandet av skyddsvallen blev också den mest omfattande och svåraste uppgiften då rivningen skulle ske så att älven inte grumlades. Arbetet utfördes under pandemin 2020-2021. Det klarades genom att först vattenfylla dagbrottet för att avlasta sidotrycket på skyddsvallen. Sen gjorde man successiv inneslutning av en del av vallen med dubbla siltgardiner. Gardinerna fångade upp och sedimenterade den grumling som uppkom vid bortgrävningen av vallen. Den var 2,5 – 3 m hög. Ca 80 m åt gången kunde inneslutas. Det blev två dagar grävning och sen två dagar med flyttning av siltgardinerna. När vallen var helt bortgrävd kom dagbrottet att bilda en vik i älven.

Även slaggområdet har behandlats. Det har täckts med tät duk och sen ett 1,5 m lager med morän och matjord där gräs och mindre buskar ska planteras till våren.

Grillplats på udden i älven

Vid den vik som bildades i älven har vandringsstigar och grillplatser anlagts. Även en sjösättningsramp för mindre båtar har anlagts och ädelfisk har planterats ut i älven mellan dammarna till de två närliggande vattenkraftverken Båtfors och Finnfors. Inne i den bildade viken kommer slänten att planas ut och en badplats att anläggas. En vandringsled längs med älven mellan kraftverken kommer också att anläggas. Grillplatserna är eller kommer att bli tillgängliga även för funktionsnedsatta.

Vy mot viken och udden med grillplats längst ut

Efter förmiddagens studiebesök avslutades programmet tillbaka på Wood Hotel i Skellefteå med en gemensam lunch.