Att Svante Pääbo fick Nobelpriset i Medicin eller Fysiologi kändes riktigt bra. Han har utvecklat ett nytt vetenskapsfält Paleogenomik och lyckats att sammanställa Neandertalarnas genom. Därvid har han också visat att Homo Denisova var en annan gren av urtidsmänniskor skild från Neadertalarna. Han har också visat att vi har ungefär 4 % av nendertalargener i oss, men även att urfolk i asien t ex Aborginierna i Austalien har så mycket som 6 % gener från Homo Denisova. Pääbo har också visat att vi också har fått med en skyddande gen mot Covid från Neadertalarna.

Fysikpriset väcker förundran. Kvantteleportering var något som Einstein inte trodde på. Men nu vet vi att det finns. Just att kvantpartiklelpar kan ha olika form, som inte är bestämd förrän den undersöks och att om den ena tar en form och den andra måste ta den andra formen.

Med denna fysikaliska egenskap kan parade kvantpartiklar på sikt kunna komma att användas för krypterad kommunikation på långa avstånd. Påminner lite om kaosteorin som fick priset förra året (Läs mer om det).

Klickkemi är ju ett spännande sätt att koppla ihop större kemiska molekyler och inte så förvånande att det fick kemipriset. Genom att till större molekyler fästa små moleyler, som idiotsäkert reagerar och kopplar ihop med varandra på ett ända sätt, gör att man även kan koppla stora molekylen med varandra på ett förutsägbart sätt. Detta kan t ex komma att användas för läkemedel av olika slag.

Tänk, för en gångs skull hade jag redan läst en bok av en litteraturpristagare några år före priset delades ut. Redaan under 2020 läste jag boken Min far & kvinnan av Annie Ernaux efter en rekommendation.