Kan inte låta bli att glädjas åt årets nobelpris, särskilt de naturvetenskapliga prisen där pristagarnas grundforskningen kunnat omsättas i praktisk användning. Att jag dessutom känner till och har läst litteraturpristagaren Jon Fosse var ju också en trevlig överraskning.

Kvantprickar belönas med kemipriset. Pristagarna är amerikaner Moungi G. Bawendi, Louis E. Brus, och Alexei I. Ekimov. Kvantprickar är nanopartiklar som är så små att storleken styr deras egenskaper. Dessa är nanoteknikens minsta komponenter och sprider numera sitt ljus från teveskärmar och LED-lampor. De kan också användas för att färglägga bl a cancervävnad och visa kirurger var de ska avlägsna tumörvävnad från kroppen. Vi som läst kemi har fått lära oss att ett ämnes egenskaper avgörs av hur många protoner, neutroner och elektroner det har. Men när materien krymps till nanodimensioner uppstår något som kallas för kvantfenomen, som styrs av materiens storlek. Pristagarna har lyckats framställa partiklar som var så små att deras egenskaper bestämdes av kvantfenomen. Sådana partiklar, som kallas kvantprickar, är numera centrala inom nanotekniken. Här har vi ett exempel på grundforskning som redan fått praktiska tillämpningar, vilket är särskilt intressant och bra.

Årets tre Nobelpristagare i fysik, Pierre Agostini, Ferenc Krausz och Anne L’Huillier, belönas för experiment som gett oss nya verktyg för att utforska elektronernas värld inuti atomer och molekyler. De har utvecklat sätt att skapa extremt korta ljusblixtar, som kan användas för att visa de snabba förlopp där elektroner förflyttar sig eller ändrar sin energi, s k attosekundsfysik. Med våra sinnen flyter snabba händelser ihop till ett suddigt flöde. Det blir precis som i en film, som ju är uppbyggd av enskilda stillbilder, men som vi uppfattar som ett kontinuerligt flöde. I elektronernas värld sker förändringar ofta på skalor av några tiotal attosekunder. Det går lika många attosekunder på en sekund som sekunder på hela universums ålder. Årets pristagare har visat på ett sätt att skapa ljusblixtar som varar så kort tid att de mäts i attosekunder. På så sätt har de visat en metod för att lysa upp ett tillräckligt kort ögonblick så att det är möjligt att studera vad som händer inuti atomer och molekyler.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin tilldelades Katalin Karikó och Drew Weissman. De har upptäckt att man kan modifiera mRNA och på det sättet boosta proteinproduktion. Deras upptäkt har banat väg för en helt ny teknik – en teknik som använts för att ta fram högeffektiva mRNA-vaccin mot covid-19 på rekordtid. Enligt Nobelförsamlingen har vaccinerna bidragit till att miljontals människoliv kunnat räddas och till att sjukdom förhindrats och lindrats, vilket inneburit att samhällen kunnat öppnas upp och återgå till normala förhållanden. Hittills har 13 miljarder doser vaccin mot covid-19 getts över hela världen. Även detta är grundforskning som snabbt kunnat omsättas i praktisk användning.