Holmöns Utvecklingsforum
Minnesanteckningar 1999

99-09-11    Bildande av föreningen
99-10-23    Upptaktsmöte
99-10-28    Kvällsmöte ang kommunikatione r
99-11-06    Forummöte med tema Turism
99-11-27    Forummöte med tema Byviken
1999
2000
2001
2002
2003

Protokoll från allmänt möte på Holmöns Skola för att bilda en förening med namnet "Holmöns Utvecklingsforum"

Mötet hölls lördagen den 11 september 12.00. 

1. Lisbeth Bäckström hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. 

2. Presentation av bakgrunden till mötet. 
Lisbeth Bäckström redogjorde för föreningens syfte och mål samt för projektet "Framtidsfolket på Holmön " och hur det måste drivas för att erhålla EU finansiering. Liksom möjlighet att bilda gemenskapsföretag och anslutning till Skärgårdarnas Riksförbund och Folkrörelserådet. Diskussion följde varvid även formerna för bildandet av föreningen diskuterades. 
Olle redogjorde för stadgarna. Vissa förslag till ändringar diskuterades och beslöts. 
Mötet var enigt i beslutet om att bilda föreningen med namn "Holmöns Utvecklingsforum ". 

Paus 

3. Val av ordförande och sekreterare för mötet 
Lisbeth Bäckström valdes enhälligt till ordförande och Olle Nygren till sekreterare. 

4. Godkännande av mötets utlysning 
Mötet befanns vara behörigen utlyst. 

5. Val av justerare tillika rösträknare 
Beslöt att välja Ann Salomonsson och Lena Egnell 

6. Upprättande av närvarolista och röstlängd 
Närvarolista upprättades. 

7. Fastställande av årsavgift och ev kostnadsersättningar och arvoden till förtroendevalda 
Beslöt att årsavgiften ska vara 50 kr/person och 200 kr/förening. 

8. Beslut om vilka föreningar som ska erbjudas plats i styrelsen 
Beslöt att erbjuda plats till Samfällighetsföreningen, Postroddsföreningen, Båtmuseets vänner, Hembygdsföreningen, Kyrkorådet, Servicehusföreningen. Dessa tillskrivs och uppmanas omgående bekräfta om de vill ha en plats och i så fall utse sin represenant så att konstituterande möte kan hållas så snart som möjligt. 

9. Beslut om antal styrelseledamöter 
Beslöt att styrelsen ska ha 13 ledamöter. 

10. Val av ordförande 
Beslöt enhälligt att välja Gunnar Bäckström 

11. Val av styrelseledamöter
Beslöt enhälligt att välja följande sex ledamöter Lena Egnell, Tarja Lindkvist, Ann Salomonsson, Birgitta Holmberg, Olle Nygren, Kent Stecksén 

12. Val av suppleanter 
Beslöt enhälligt att välja Lars Janzén, K-A Holmgren, Gunnar Furufalk 

13. Val av revisorer och revisorssuppleanter 
Beslöt enhälligt att välja Torbjörn Eriksson och Gustaf Egnell som ordinarie och Nils Rune Wikander och Sune Jansson som suppleanter. 

14. Val av valberedning (3 ledamöter och 2 suppleanter) 
Beslöt enhälligt att välja Åsa Engman, Maria Fessé, Staffan Lindkvist ordinarie och Tora Lundberg och Per Grubbström som suppleanter 

15. Övriga frågor 
=Åsa Engman påtalade att Företagarföreningen bortglömts vid beslut om vilka föreningar som ska erbjudas utse styrelserepresentanter. Mötet insåg detta men menade att detta kan rättas till vid årsmötet samt ansåg att det fanns flera ledamöter som även kan för den föreningens talan fram till dess. 
=Tarja Lindkvist redogjorde för Bygderådets verksamhet och den kommande Bygdekongressen i Lycksele 2-3 oktober. Beslöt att nominera Tarja Lindkvist till Bygderådet samt att undersöka om vi kan få finansiering för fler deltagare. 

16. Mötet avslutas 

Vid pennan 

Olle Nygren      Lisbeth Bäckström 
                        Mötesordförande 
Justeras: 

Lena Egnell    Ann Salomonsson 
 

 Övers på sidan
 

Minnesanteckningar från Upptaktsmöte på skolan den 23 oktober 1999

Närvarolista upprättas på lista som cirkuleras. 

1. Lisbeth hälsade alla välkomna och redogjorde för projektets bakgrund och uppläggning. Utvecklingsplan, Ökad sammanhållning och konkreta projekt. Frågeställningar som Lisbeth fokuserade kring: 

* Vad händer om vi inte gör något. 
Om barnfamiljerna flyttar? 
Om skolan stänger? 
om affären stänger? 
Hur många bor kvar år 2010? 
* Vision år 2010 
Sammanhållning och livsmiljön är vida känd 
Kommunikationerna gör att många kan pendla till fastlandet 
Nya arbetstillfällen på ön 
180 bofasta 
* En sjöman ber inte om medvind – han lär sig segla 
Hur ska vi arbeta? Vad ska vi utveckla? Vem/vilka är ansvariga? Vem vilka ska vi samarbeta med? 
* Grundkänning – Hur tar vi oss loss?
Överge båten? Nej! 
Vänta på hjälp? Nej den kommer inte! 
Ta oss loss själva? Ja!!!!! 
* En gång vi seglar i hamn …. 
När det stormar – håll visionen levande 
När det går bra – berätta för så många som möjligt 
När det känns motigt – ordna en byafest 
* Resultatet …. 
Vi skapar en egen framtid 
Vi ökar Umeå som attraktivt tillväxtområde 
Vi ökar den ekonomiska attraktiviteten 
Vi kan kräva mer resurser för fortsatt utveckling

 2. Egen kompetensutveckling – lite egen utbildning vid varje möte. 

- Våra arbetsformer. Alla som vill säga nå’t måste få göra det utan att bli avbrutna. "Dåliga" synpunkter får falla utan kommentar. Lyssna uppmärktsamt. Prata inte med varandra (det stör). Håll tiderna.. Projektledaren bryter om reglerna inte följs. 
- FIRO – grupprocesser 
Tillhörighetsfas (gruppen bildas och konsolideras) 
Kort gemytfas 
Kontrollfas (olikheter dyker upp, diskussioner bryter synpunkter mot varandra, här sker skapandet och aktiviteter) Ev återgång till tillhörighetsfas 
Idealfas (Gemenskap och oberoende – vi kan säga vad vi vill och alla är accepterade i gruppen för det dom är) 
- Livscykel för företag/organisation 
Entreprenörskapet 
Förvaltarskap 
Omorganisation 

3. Framtidsverkstad 

- Fem förslag till områden som ska utvecklas 
- Samlas under rubriker 
– Fem pinnar att fördela 
– "Brainstorming" under respektive område 
- Arbetsgrupper 

De rubriker som fick flest lappar diskuteras efter lunch 

4. Tora Lundberg berättade om Mål 5b Skärgård referensgruppsmöte 

5. Göran Sjöberg berättade om "Vinden drar" 

6. Maria Feesé berättade om turistbroschyr om Kustleden Ava-Ånäset. Info om aktiviteter, företag och föreningar till Maria Fessé, Kungsgatan 103, 903 31 Umeå, 
090-779922; 070-6979922; e-mail

7. Lennart Jonsson tog upp frågan om en dieseltankanläggninng gratis till Holmön. Är vi intresserade? Frågan utreds och tas upp till mötet den 28:e. 

8. Birgitta Fritzdotter tog upp frågan om Mål 1 pengar och att ansökningar bör inriktas mot lite större program som kan samla enskilda projekt. Karin Arvidsson är anställd som projketledare på Kommunen  för detta. 

- Beslöt att bjuda ut henne och Ingemar Liljenblad och Hans Säfvbom för att dels informera oss och dom. 
– Beslöt att inbjuda de kommunala partierna att utse observatörer att ta del av vårt projekt och inbjudas till mötena 
– Beslöt bevaka detta område och att ta upp frågan den 27 nov. 

9. Åsa Lundberg informerade om anslagstavalan och den byaplaneringskalaender som kommer att finnas på affären. 

10. Lunch 

11. Info om tidrapporter. Dessa rapporter är viktiga då de utgör underlag för EU-anslaget. Se därför tll att fylla i din tidrapport och lämna dem till Lisbeth då de är ifyllda. 

12. Punkt 3. Framtidsverkstaden återupptas. 
- Sammanställning av samtliga lappar under huvudrubriker gjordes av Lisbeth, Ann, Maria, Birgitta. Samtliga deltagare fick 5 röster att fördela mellan dessa rubriker. Följande 12 rubriker valdes med nedanstående röstetal och pusslades ihop till 7 större områden: 

Kommunikation 30 röster Norrfjärden 5 röster 
Byviken 27 röster 
Turism 13 röster  kultur 8 röster  Natur 2 röster  Naturreservat 5 röster 
Näringsliv 18 röster Byalokal 1 röst Lokal service 15 röster 
Bostäder 7 röster 
IT-kommunikation 6 röster 
Kompetensutveckling 2 röster 

-  Ny omgång med lappar med konkreta åtgärder under varje sammanslagen rubrik. Max en lapp per pers och rubrik. För varje rubrik formeras en arbetsgrupp som får arbeta med de frågor som kommit fram på resp lappar. Dessa lappar samlas in och fördelas till rerspektive arbetsgrupp. Arbetsgrupperna skrivs ut och presen-teras på affären så att alla som vill vara med kan anmäla sig till dessa arbetsgrupper. 

- Utsåg gruppledare. 
Kommunikationer  Lisbeth Bäckström
Byviken  Bengt Bäckström 
Turism  Ann Salomonsson 
Näringsliv / Lokal service Åsa Engman
Bostäder  Gunnar Bäckström
IT  Anna-Lena Eriksson
Utbildning  Erling Jacobsson

- Styrelsen samlar de sammankallande personerna 
- Birgitta lovar att ordnar 10 ex av Kommunens Översiktsplan. 
- Beslöt att ordna fram Mål 1 styrdokument till samtliga arbetsgrupper. 

13. I projektet finns lite medel för studiebesök och för att inbjuda experter och andra till våra Forummöten 

14. Tora informerade om att det blir Nyårsfirande på Byn. Anmälningslistor kommer upp på affären till veckan. 

15. Diskussion om det kommande mötet på torsdag där vi kommer att presenteras med en kravlista och framförallt diskutera trafiken under den kommande vintern. Vi är eniga om att vägra åka hydrokoptern i vinter. Hydrokoptern enbart är ett fordon för förfallstider och ska inte användas när isen bär. 

16. All information från möten m m kommer att finnas på anslagstavlan vid affären. 
LÄS DÄR!!! 

17. Mötet avslutas med att Elise läser en dikt av Anneli Boman. 

Vid PC:n 

Olle Nygren 

 Övers på sidan
 

Minnesanteckningar från Kommunikationsmöte 991028 med inbjudna representanter från myndigheter och Kommunen

Närvararolista upprättas genom cirkulerande lista. 

1. Lisbeth Bäckström hälsade alla välkomna 

2. Lisbeth redogjorde för bakgrunden till mötet och projektet Framtidsfolket på Holmön. 
Föredragningen fokuserades mot vår vision inför år 2010. Där vår målsättning är att vi ska vara 180 bofasta inom 10 år. 
Sju arbetsgrupper har utsetts och kommer att jobba fram till våren 2000 då resultatet ska redovisas. 

3. De inbjudna myndigheterna presentar vad som är på gång. 

Björn Hedman . Senaste nytt egentligen ingenting. Begäran om huvudmannaskap inläm-nad till regeringen och skrivelsen har kommit åter utan kommentar. 

Ulf Eriksson , Vägverket Luleå, instämmer i BH:s kommentar och framhåller att man inom VV känner en viss osäkerhet om innebörden av att ha fått tillbaka skrivelsen utan kommentar. 

Barbro Ruda , Kvarkenrådet, har fått svar på sin skrivelse till Landshövdingen att detta är en nationell fråga som Kvarkenrådet inte ska röra i. 

Janne H . Rederiet, Kör så länge de får. 

Rolf Persson , Ultra, känner förvåning över svaret från regeringen och Ultra/Kommunen menar att bollennu ligger hos VV för beslut och ev överklaganden. 

Evert Gustavsson , Kommunen och Ultra, konstaterar att den uppkomna situationen är beklaglig och att bollen nu ligger hos Vägverket. 

Margareta Rönngren , Umeå Kommun, berättar att frågan kommer upp på VV styrelse 26/11. 

Gunnar Sundgren , kommunen, avvaktar vad som händer. 

Jan Lundin , Fp-politiker, Fp (=Yvonne Ångström) har motionerat och man väntar på att dessa ska behandlas. 

Stefan Nordström , m, känner sig som observatör och väntar på svar på de tre motioner i frågan som nu finns på Riksdagens bord. 

Diskussion följde om vad den återsända skrivelsen från VV betyder. Ligger detta ärende nu fritt för VV att besluta om vad som ska ske? VV avgör vad som är allmän eller enskild väg och kan nu fatta beslut själv. En anledning till att Näringsdepartementet skickat tillbaka skrivelsen utan kommentar är att man ev befarar att ett beslut kan bli prejudicerande och därmed leda till att VV får ansvar för ett stort antal färjeleder i Stockholms och Göteborgs skärgårdar. 

4. Skepparen på Vinöfärjan berättade om Vinön och dess samhällsutveckling beroende på färjan och dess trafik. Vinön ligger inom Örebro VV-distrikt. Färjan var mycket dyrare än grusväg och det vara nära att den drogs in. I och med färjerederiet bildades och sjöfolk kom i ledningen så lättade det. Ön var på väg att dö. Man bildade en förening som aktivt arbetade för att öka passagerarunderlaget. Bl a ordnade man ett folklustspel för att locka passagerare, man såg till att man fick skolan till skänks. Skolan blev kvar någar år och affären kunde räddas. Mer folk börjande komma till ön och dubbleringsturerna blev för många och därmed kunde man öka antalet ordinarie turer och genom att räkna inhop reseunderlaget så fick man ihop 15 turer per dag. Alla skrivna på ön har förtur. Endast enstaka turer går tomma. De är åtta anställda och kör i två skift. Vintertid har man isväg där man kör med egna fordon. Isvägen är öppen för alla.. Färjan tar 125 pasagerare och 12 bilar. Gångtiden är 20 min. Färjan är stationerad på ön. 

5. Vi tittade på videofilm med hydrokopter och Torbjörn Lindgren, skeppare på färjan, berättade om svävare i Canada. Kostnads- och underhållskrävande fordon som är bra med ett kjolsystem i nylon. Kräver hangar för underhåll. Tar last med 10 ton. Klarar upp till 2.5 m våghöjd och 1.5 m fasta hinder. Svävaren tar 100 passagerare dock ej fordon. 

6. Olle Nygren redogjorde för enkätundersökningen. Tre olika enkäter har gått ut, till besökande, till fritidsboende och till mantalsskrivna. En majoritet i samtliga grupper vill ha fler turer med färjan, främst kvällstur, och morgontur alla mornar. Fler P-platser både i Norrfj och Byviken. Hydrokoptern är bara ett fordon för förfallstider och ska inte nyttjas för permanent vintertrafik. 

7. Allmän diskussion efter alla föredragningar 
Janne H. rederiet kommenterade färjan till Vinön och sa att Holmön är speciell och att det råder speciella regler för kustsjöfart. Han har även tagit till sig flera av de synpunkter som redovisas i enkäten. Personalen har erforderlig kompetens. Isbrytande färja minskar för-falls-tider, isvallar kan dock inte forseras och det kommer alltid att finnas behova av andra fordon. 

Erling J säger att även om det inte finns möjlighet att till 100 % lösa problemen så är varje förbättring av godo. Vi får inte låta hinder att nå 100 % stoppa alla förbättringar. 

Åsa E säger att Golje inte finns tillgänglig från och med i år då hon är försåld. 

Torbjön säger att det finns en bogserbåt tillgänglig i Holmsund som kan hjälpa oss. 

N-B säger att det går att fixa hydraliskt höj- och sänkbara trösklar. 

Peter T säger att ökad motorstyrka på färjan skulle öka isbrytande kapacitet och minska förfallstiden. 

Kerstin J säger att sön morgontur året runt minskar frys risken för rännan. 

Mats U undrar vilka regeler som gäller för is. 

Följande frågor ansågs viktiga att belysa närmare 
Turtätheten vad kostar en tur? 
Driftkostnad? Avskrivningstiden? 
Regelverk för havsis finns tydligen 
Stakad isväg? 
Pendling? 
99/00 vintertrafik 
Jour för färjan 
Avlysning av Kvarken 

8. Genomgång av frågorna 
a. Jour finns ingen framställan om. 
b. Huvudmannafrågan osäker 
GD beslut om detta kommer och detta beslut kan överklagas till regeringen. Alla överens om att beslut bör kunna fattas ganska omgående. 
c. VV vill se ett helt paket för trafiklösning och inte få fråga efter fråga på sitt bord. Parallellt arbete med huvudmannaskap och paket för utveckling av trafiken. 
d. Ska vi gå samman med Kommunen och Vägverket i denna fråga???? 

9. Vad gör vi inför denna vinter? 
Vi på ön är eniga om att vi inte accepterar att åka hydrokopter hela vintersäsongen. Rolf Persson inser vårt problem och tycker lika illa om denna lösning med hydrokopter som permanent lösning men man har väntat på att få klarhet i vem som ska vara ansvarig för detta. Ultras situation är dock sådan att Ultra inte har någon annan lösning än hydrokopter. Evert G menar att om det måste bli en temporär lösning en vinter så är det den sista. 
Vägverket kan inte tänka sig att dela ansvaret med Ultra att sticka Kvarken eftersom deras GD fattat ett sådant beslut. 
Diskussion om hur vi ska sticka Kvarken. Hur ska vi göra detta? Ultra eller VV anser sig inte ha möjlighet att ta detta ansvar. Kan vi nyttja Valters kompetens för detta? Kan vi sticka en skoterled istället. Hur är ansvarsfrågorna med skoterled? 
Driftfrågor måste lösas och vi fortsätter arbetet med att hitta en lösing för vintern och för fortsatt utveckling av vintertrafiken. 

Vid PC:n 
Olle 

Överst på sidan
 

Minnesanteckningar från Forummöte på Skolan 99-11-06 kl 10-15 med temat Turism.

Närvarolista upprättas med cirkulerande lista. 

1. Lisbeth hälsade alla välkomna och speciellt då familjen Walter som driver ett turistföretag i Bodaborg utanför Stöde. 

2. Ove Walter berättade om den bakgrund han har och inledde därefter med en historisk utvikning där han knöt upp samhällets struktur och varande på den kunskap som förvärvats och att denna kunskap fördes vidare. När man sen började odla så blev marken en nödvändig resurs liksom arbetskraft. Nästa utvecklingsfas är industrisamhället då andra resurser kommer till som råvara, arbetskraft, kommunikation (järnvägsnätet byggdes upp då i Sverige), och kapital. Idag när IT-samhället börjar utvecklas så blir åter kunskap den viktigaste resursen, speciellt kunskap om den nya tekniken. Vinster med den nya teknken är framförallt tid och rum (just nu globalt) utan allt för stora kostnader. Värdet på internetföretag är den spridning de får. Kundvärdet är beroende på hur många man når med den information man sprider via Internet. 

Konkurrensen ökar men även möjliig-heterna. Ett exempel var den fiskare i Vättern som sålde rökt röding. En dag fick han lite fisk över och testade att bjuda ut det på Internet. Så mycket mer blev det ju inte sålt men när han översatte sin websida till engelska och erbjöd kyltransport så tog det fart och idag omsätter företaget 8 miljoner med främsta marknaden i England. 

Hur omsätts nu då detta för turistföretag? Det gäller att fånga intresset för något man har som är ovanligt och unikt, t ex ångbåtsföretaget i Sundsvall, som genom att göra en teknisk presentation av ångbåten med ritningar mm fångat upp kryssningskunder runt om i världen. 

Vid en ALU information i Stöde !993 erbjöds bl a möjligheten att syssla med landsbygds-utveckling. Fyra stycken blev kvar i gruppen efter de första mötena. Ove och 3 andra med olika bakgrund. Arbetet inleddes med en inventering och besök på företag i trakten för att vaska fram olika ideér som skulle kunna leda till arbetstillfällen. Frågor av typen: Vad köper ni långt bort och skulle kunna köpa närmare?, Vad behöver ni men inte kan köpa?, ställdes och mycket ideer kom fram. Man sökte även tomma lokaler där man skulle kunna hålla till. Dom hittade en lokal, ett gammalt sjukhem men massor av små rum, och hade tänkt sig att antingen göra tillverkning, eller hotell eller vandrarhem eller…. men inget ledde till något bra tills man kom på att göra något helt annorlunda. Man valde att göra om huset till ett "dataspel". I varje rum finns en uppgift att lösa och när man gjort rätt öppnas dörren till nästa rum (röd och grön lampa anger om man gjort rätt eller fel). Om man gör fel får man gå tillbaka och börja om från början. 

Ove berättade sen om vedermödorna med att komma igång bl a att förvärva den lokal man behövde. Det gällde bl a myndighetskontakter och politiska kontakter m m. Tillslut fick dom lov att köpa lokalen för 1 kr och kunde börja med att ordna tillstånd, lån m m. Den eknomiska föreningen ombildades till kooperativt aktiebolag. I maj 1995 var det klart. 

Man hade problem i början i och med att folk inte alltid gjorde som förväntat. Köbildning och att man inte klarade lösa uppgiften ledde till problem. Man införde därför tidsgränser i varje rum. Nu finns nästan 100 rum och ett stort antal banor som består av 3-7 rum. Nu har man ca 25 000 besökare per år och avgiften är 140 kr. Man har 39 deltidsanställda på totalt 10,5 årsarbetskrafter. Man har även byggt ett Bodaborg i Karlskoga som första året hade 53 000 besökare. I somras gjordes avtal även med Sävsjö där nu ännu ett Bodaborg byggs. Varje år byggs ca 40 % av banorna om och ca 25 % av omsättningen används för detta. 

Vill man inte ha konkurens så ska man etablera sig där det inte finns någon alls. Det innebär dock att man inte heller får någon omsättning att tala om. Konkurens fungerar så att om det finns stort utbud så kommer fler kunder och alla tjänar på detta. För turist och besöksnäring är största konkurenten är inte grannföretaget utan soffan och TV:n och möjligen utlandet. 

Utöver äventyrshuset har man i ett intilliggande hus en restaurang och man har även samarbete med konferensanläggnigar och campingplatser i närheten för logi. Man har även enkelt boende (något högre standard än vandrarhem) i det intilliggande huset. För att erbjuda något extra och i samma anda som äventyrshuset har man gjort lite fuffens i form av spökljud och parallellkopplade lampor m m. 

3. Lunch 

4. Ann berättar om den seminarium hon varit med på. Seminariet handlade om gemenskaps-företagande och man beskrev ett EU-projekt mellan Scotland och Katalonien i Spanien. 

Grundtanken med gemenskapsföretagande är en ideell förening som äger ett företag t ex ett aktiebolag. Företaget arbetar för att gå med vinst och ägs tillfullo av föreningen. Alla har därför inflytande och kan vara med och besluta om eventuella vinster i företaget. Modellen innebär att ideella arbetsinsatser i föreningen kan tillgodogöras företaget och möjliggöra att sociala nyttigheter kan ordnas. 

5. Framtidsverkstad för olika tänkbara projekt sommar och vinter. Ideér samlas under tre olika rubriker: Allmänt, Kultur och Natur. Genomgång av uppsatta lappar och kompletteringar och förtydliganden. Turistgruppen får ta hand om dessa för fortsatt behandling. Vi konstaterar också att det är bättre att försöka och misslyckas och lära sig något av det än att aldrig försöka. Efter genomgången fanns möjligheten att komplettera med fler ideér. 

6. Lisbeth inleder avslutningen med att understryka att de uppsatta lapparna ska sammanställas i grupperna och att konkreta projekt ska redovisas. Därefter tackar Lisbeth våra gäster familjen Walter och lämnar sen över ordet till Ann som är processledare för turistgruppen. Ann meddelar då att Turistgruppen träffas på Skolan nästa fredag 18.30. Ann kommer att sammanställa lapparna till dess och skicka ut material till alla i gruppen. 

Vid PC:n 

Olle Nygren 

Överst på sidan

Minnesanteckningar från Forummöte på Skolan 99-11-27 kl 10-15 med temat Byviken.

Möte inleddes med en redovisning av den aktuella situationen vad gäller planfrågor i Byviken. Redogörelsen lämnades av hans Allergren och Olle Forsgren, stadsbyggnadskontoret. Konstateras kan att, förutom den plan som fastställts för "Pangets stugområde" efter Strandberiget, så är ingen plan fastställd för övriga Byviken. Diskussionerna kan alltså börja från "noll". Följande synpunkter framfördes i korthet: 

Man vill ha en öppen välkomnande hamnmiljö. Första intrycket ska ej vara "privata tomter". Vi bör behålla och återskapa. Det är det som "säljer". Vi behöver hus i Byviken för båtar, cyklar och sjöbodar. ha gamla Byviken som förebild. Glöm inte ev fiskhantering i Byviken. Hur såg det ut förr? Ta fram uunderlag om detta för ett kommande möte. Vi behöver ett antal bostadshus i Byviken - både för sommarboende och för åretruntboende. 

Beträffande ev kommande lokalisering av affären till Byviken framfördes inga aktuella planer på flyttning. Allt ska kanske i te ligga i Byviken. Affären är ett dragplåster upp till byn! 

Alla var överens om att en ny pir bör byggas. Vi vill få ut färjan ur hamnbassängen både av miljööskäl och för djupgåendet. Sprängmassor finns på Holmögadd! Om den östliga piren rivs ger även det material. Detta kanske också medför att sanden kommer tillbaka in i viken. Staten måste fås att stå för pir-bygget. 

Full enighet förelåg om att bilparkering måste ordnas och att denna bör ligga någonstans vid elverket. Parkeringsfrågan måste lösas redan denna säsong - om möjligt innan planen fastställs vilket ju kan ta llite tid. vad kan vi göra till sommaren. Diskutera med Has-Erik Bergström och med Vägverket. Vad kräver Plan och vad kan göras utan Plan? 

Beträffande Båtskäret lades fram två förslag om placering av en skulptur. Framlades också en idé om att platsen skyddas för "begravning till havs" och att ett litet kapell byggs. 

Efter detta allmänna samtal delade vi in oss i två gruper som diskuterade kring tre frågor: Tillskott människor - Funktion - Kulturmiljö. Grupperna redovisade enligt följande: 

Grupp1.

Vad kan vi göra på kort sikt.

  • Göra iordning 50 p-platser vid elverket varav 20 bör vara försedda med motorvärmare. Vem tar hand om snöröjningen?
  • Toalettvagnar i Byviken för att täcka sommarens behov.
  • Campingplats.
  • Grillplatser görs iordning främst vid Postroddsföreningens båthus och vid badstranden för att kunna tas i bruk vid "Vinden drar".
  • Röjning av sly och träd främst vid båthusen och fram till sandstranden. Detgäler då ett område från stranden och ca 20 m upp mot skogen. Alslyn bör rotryckas för hand för att nå bästa resultat. 
  • Stenmuren som lagts upp efter muddring av Byviken bör flyttas så att den lilla "myren" kan torka ut. Förslagsvis körs stenmaterialet till den blivande parkeringsplatsen.

Vad kan vi göra på lång sikt?

  • Servicebyggnad med tvättstuga, dusch, bastu och toaletter för fritidsfolk och för byns egna behov med kommunalt vintervatten.
  • Bygga en ny pir längre ut på västra sidan och lägga färjan på norra sidan av den befintliga piren. Då kan man använda samma vägnät för färjeanslutningen. Den yttre piren kan då användas som fritidsbåtspir och anslutas med en "stig".
  • Den östra piren rivs för att få vågorna att verka på sanden och föra in den till sandstranden igen.

Grupp 2

Grupp två såg följande tänkbara projekt:
- Blandad permanent och fritidsboende med bebyggelse söder om Båtmuseet
- Affärs- och servicecentrum
- Toaletter och väntrum
- Tempererat bad
- Ny pir
- Parkering
- Aktiviteter i väst! Rekreation i öst!
- Positivt bemötande
- Hamnbassäng - solvärme
- Hamnplan - sjöbodar
- Ta bort och glesa ut skogen
- Flytta parkeringen
- Återställ sanddynerna
- Hantverkslokaler
- "Siktlinje" mot Pötten 

Överst på sidan

 

 Överst på sidan

  Tillbaka till Forummenyn


Sidan uppdaterades senast: 2011-06-16
© HUF
Webmaster