Holmöns Utvecklingsforum
Minnesanteckningar år 2000

00-01-22    Forummöte med tema Naturreservatet och naturturism
00-02-12    Forummöte med tema IT, Utbildning och media
00-02-19    Forummöte med tema kommunikation
00-03-12    Forummöte med tema Byviken och Bostäder
00-03-18    Forummöte med tema Näringsliv och lokal service
00-04-01    Forummöte med presentation av Utvecklingsplanen (foton)
00-05-31    HUF Årsmöte
00-10-14    HUF Årsmöte
00-12-09    Forummöte

1999
2000
2001
2002
2003

Minnesanteckningar från Forummöte 00-01-22 på skolan kl 10.30 - 14.30

Separat närvarolista cirkuleras

1. Lisbeth hälsade alla välkomna och speciellt våra gäster Per-Erik Person, Mats-Rune Bergström, Länsstyrelsen samt Paul Lindell, Kvarkenrådet och Lena Riinkineeva, Vasa Miljöcentral.

2. Lisbeth presenterade projektet Framtidsfolket

  • Utvecklingsplan
  • Öka sammanhållningen på ön
  • Förbättra samarbetet med myndigheterna
  • Vision 2010
  • Arbetet i sju arbetsgrupper


3. Ann tar över som dagens ledare och berättar om att dagen är idelad i två delar. Del ett är en presenation om WHO.s världsarvslista och efter lunch kommer del två med presenta-tion av reservatet och hur vi kan samarbeta med Länsstyrelsen. Därefter följer gruppdiskussioner och mötet avslutas sen med en sammanfattning.

4. Paul Lindell berättar om Kvarkenrådet.
Syftet är att främja samarbete i Kvarken regionen mellan länderna. Arbetet drivs främst i projektform där Kvarkenrådet står som projektägare för gränsöverskridande projekt. Interregprojketet Mittskandia är basen för detta arbete och området omfattar Österbottens, Västerbottens län samt Helgelands Fylke samt kommunerna i dessa län. Prioriterade insatser med implikation till Holmön är Miljösamarbete och Lokal samhällsuppbyggnad.

Grön bro.s syfte är att sammanställa information om miljö, natur och geografi i Kvarkenregioen. Totalt finns 18 naturskyddsområden som i detalj beskrivs i Grön Bro rapporterna. Resultatet har utmynnat i ett förslag att ansöka om att komma med på UNESCO:s Världsarvslista. Detta kan leda till att områdets status höjs, publicitetsvärdet ökar m m. 

Världsarvslitan är inget nytt skyddsprogram och innebär inte någon skärpning eller utökning av skyddet eller inskränking av nyttjandemöjligheterna av området. Det förpliktar dock tilll att man verkligen sköter om och vårdar och utvecklar området. Även att man tar ett större ansvar att göra området tillgängligt. Världsarvslistan har drygt 500 områden. Ca 30 finns i Norden varav 1 är natur- och resten kulturområden. Arbetet med en nomineringsansökan pågår i Kvarkenrådets regi.

5. Leena Riinkineeva berättar om arbetet med att göra nomineringsansökan. Det finns fyra olika kriterier för att platsa på listan.
1. Natur som är unik globalt sett
2. Kulturföretelese av globalt intresse 
3. Unik biotop globalt sett
4. Bevarande av biologisk mångfald som globalt sett är hotad

Kvarken har bräckt vatten, landhöjning, flack moränkust, is vintertid gör kvarken unik i ett globalt perspektiv.

Arbetet sker i steg
1. Grön bro som förberedelse
2. Kommunala yttranden samlas in
3. Nomineringsansökan skrivs. Den ska beskriva området och dess unika status samt hur man tänker sig att området ska skötas och bevaras. 
4. Vidare följer expertseminarier och framställning av informationsmaterial.
5. UNESCO gör även en vetenskaplig bedömning. 
6. Vidare måste även en förankring på lokal nivå ske. 

Ansökan går in på Miljödepartementen i Sverige och Finland för godkännande innan de kan lämnas in till UNESCO före 000701 och Unseco kan då ta ställning till sommaren år 2001.

6. Per-Erik Person berättade att ansökan om världsarvslistan enbart gäller de 18 natur-skydds-områdena som finns inom Kvarkenregionen inte hela regionen. Han berättade också om och visade bilder av de unika egenskaperna i de svenska naturskyddsområdena med bl a drumlinskärgårdarna, där Holmön utgör en av de tyngre delarna. 

Finansiering av området måste ske på lokal och nationell nivå. UNESCO kommer inte att skjuta till pengar. 

7. Lisbeth tar upp frågan om vad vi på Holmön kan göra för att underlätta för ansökan. 

  • Paul Lindell framhåller att vi verkligen måste ställa oss bakom och acceptera ansökan för att den ska nå framgång. Det kommer att ställas krav på att visa att lokalbefolkningen är med. 
  • UNESCO kommer att svara för att sprida information om objekt på listan så att kunskap om ett objekt sprids golbalt. När det gäller Lapponia som varit på listan sen 1970 har info om det området nu börjat få global spridning.
  • Grön bro-projektet har tre delar. En del gäller underlag för ansökan till världs-arvs-listan. En del gäller samordning av arbetet med naturskyddsområdena och en tredje del gäller utveckling av området oberoende av listan. De två första delarna har gått hyffsat med den tredje delen har man inte lyckats så bra med. Nu finns dock ett Interregprojekt som ser över detta där bl a skötselplanerna ska revideras. Vi återkommer till senare under dagen. En svårighet är att hitta bra idéer för hur utvecklingen ska ske. De som konkret ska arbeta med skötselplanerna på Länsstyrelsen i umeå utses under februari. Vid Kvarkenrådet är det Barbro Ruda som håller i detta arbete.

8. Lunchpaus

9. Mats-Rune Bergström inleder passet om reservatet. I Västerbotten finns 150 reservat och 1 nationalpark. Andelen skogsreservat ska ökas. Man ska i hela landet köpa in mark till resevrat för en halv miljard men avsätter bara 70 milj för skötsel. Det finns 8 man i Väster-botten som svarar för reservaten. 

En skötselplan måste finnas med för ett reservat och är en slags checklista för hur reservatet ska skötas. Planerna måste revideras regelbundet för att ta hänsyn till förändringar. 

Holmöarna har en gammal skötselplan som kommer tillsammans med de andra skärgårdsreservaten att revideras i år. Detta arbete kommer att ske i samverkan med Vasa miljöcentral. Det finns en samrådgrupp för Holmöns reservat och den kommer att aktiveras inför revideringen.

10. Ann berättade om de tankar som finns i Turismgruppen. 

  • Rusta upp stigar, vindskydd m m
  • Busslinje
  • Övernattningsmöjligheter enl skötselplanen
  • Vård av kulturbyggnader


Diskussion av samrådsgruppens funktion. Vi måste nu börja diskutera även möjligheter i amrådsgruppen och inte bara älta gamla problem. Vi måste göra saker som ger inkomster och arbetstillfällen på ön och utnyttja den resurs som reservatet är. Det finns dock en otydlighet från statens sida om vad man vill med reservatet och i kommande diskussioner måste vi vara mer tydliga vid utformandet av den reviderade skötselplanen.

Förslag framfördes att Länsstyrelsen kallar sammans samrådsgruppen redan i mars så att en reviderad skötselplan kan finnas så att Mål 1 pengar kan sökas redan i år. Mats-Rune Bergström efterlyste namn på representanter från Holmön.

11. Gruppdiskussion kring följande frågor:

  • Hur ska turismen fungera i reservatet, stigar m m?
  • Övernattningsmöjligheter?
  • Natur info?
  • Kulturminnen och landskapsvård?

12. Redovisning av gruppdiskussionerna

Grupp 1.
Behov av stigar. Länsstyrelsen jobbar med olika lösningar och prövar just nu kortare slingor med info tavlor. Påpekades behovet att leda folk till vissa områden för att undvika slitage överallt. Många går inte så långt utan man måste kanske dra en slinga direkt från byn ut i reservatet på norra delen. 

Klintviken börjar bli sliten pga båtturismen. Kanske göra kortare slingor med infotavlor för att ge dem något att göra och få lite upplevelser.
Grillplatser kan även anläggas på privat mark inne i reservatet. Diskus-sionen kan fortsättas i samrådegruppen.

Svamp-exskussion något som kan locka folk

Övernattningsmöjligheter? Varför inte i Jebäcksundet. 
Fiskebastur Rössgrundet, grossgrundet, sikskärsbastun, upprustningsbehov.
Möjligheten att nyttja stugor för turismnärning finns. Det juridiska förhållandena måste dock utredas. 

Landskapsvård. Kan vi försöka återskapa strand- och myrlåtterängar. Peter Sunesson på Länsstyrelsen just nu ansvarig för detta. Vissa beteskopplade arter håller på att försvinna. Vissa åtgärder har gjorts på Fjäderägg. Älgbete ett problem. Kan hängn vara något för att skydda ömtålig lövskog?

Länsstyrelsen ska under året satsa på skärgårds-reservaten.

Grupp2.
Stigar och leder måste hängs ihop i och utanför reservatet vilket blir en viktig uppgift för samrådsgruppen. Röjning kommer att behövas. Även kommunen har ett intresse och ansvar för detta.

Övernattningsmöjligheter är en flaskhals både i byn ich i reservatet. Befintliga bastur måste rustats upp och bli tillgängliga. Detta är också en viktig uppgift för samrådsgruppen. Nybyggen i reservatet kan också aktualiseras igen. 

Diskussion om Holmögadd. På sikt bör ju även den ön kunna nyttjas i och med nedrustningen av försvaret. Det bör tas med i planen. Kan kopplas till fisketurismen. Även sjöfartsverket kan vara ägare därute. 

Kulturminnen och ladskapsvård. Bl a väderkvaranr nämndes och det kan vara av intresse att uppför en sådan på byn. Kan man ha köttboskap på bete för att hålla lannskapet öppet? Det bör undersökas och utredas om man vill ha kvar det öppna landskapet. 

Handikappanpassa en del av turismsatsningarna. 

Även sanitet måste planeras in t ex toaletter avlopp m m. Det bör också finns ställen dit större grupper kan samlas.

13. Lisbeth avslutar och tackar alla inbjudna gäster och övriga deltagare. Nästa möte är gäller arbetsgruppen bostäder på måndag kväll Väst i Byn kl 19. Kommunikations gruppen har möte torsdagskväll kl 19 på Skolan. 

Åsa informerade om Kvarken kryssningen den 15 februari. Alla är välkomna att delta.

Vid PC:n
 

Olle
 

Minnesanteckningar från Forummöte på Skolan den 12 februari 10.30 – 14.30.

Närvarolista upprättas

1. Mötet öppnas.
Lisbeth hälsade alla välkomna och berättade om dagens uppläggning

2. IT-gruppen
I Anna-Lenas frånvaro redogjorde Olle för IT-gruppens arbete. Lapparna från upptaktsmötet innehöll i princip tre olika projekt: Webplats, Datastuga och bredbandskommunikation. IT-gruppen har behandlat dessa tre projekt på följande sätt: 

Bredbandslösning. 

Att nyttja befintlig kraftkabel är inget alternativ. En lägga en optisk kabel över kvarken är inte realistiskt med tanke på de stora kostnaderna. En fast kabel bör däremot planeras tillsammans med Umeå Energi i samband med en kommande upprustning av befintlig kabel. Möjligen kan detta ske i ett större projekt med utbyggnad av vindkraft på Holmön. Detta bör skrivas in i planen som en tänkbar framtida utveckling.

Radiolänk kan däremot vara ett alternativ som snabbt kan ordnas. Radiolänk innebär att man på masten på Holmön sätter upp en radiolänkutrustnig för uppkoppling mot t ex Dovamyran eller Vattentornet på Mariehem. Denna uppkoppling kostar mellan 300 och 500 kkr (olika offerter) och ger ön tillgång till bredbandskapacitet. Varje användare kopplar sen upp sig mot masten med s k mikrolänkar, d v s en liten radiolänkantenn som monteras på husets TV antenn och ansluts till datorn. På detta sätt kan varje hushåll som så önskar få en fast bredbandsansluting till en anslutningskostnad av ca 2000 kr och en månadskostnad på ca 250 kr. Förutsättningen för detta är att radiolänken över Kvarken kan finansieras. Umeå Energi är intresserade av en radiolänk men anser att det är för dyrt att ensamma ta denna kostnad. Med ett samarbetsprojekt mellan Umeå Energi, Kommunen och byn som tillsammans söker Mål 1 medel som delfianseiering kan detta projekt genomföras relativt omgående. I samband med redovisning av Utvecklingsplanen för Kommunledningen bör denna fråga accentueras som ett snabbt och rimligt projket att genomföra omgående.

Datastuga

IT-gruppen konstaterar att det finns ett uttalat behov av en datastuga på Holmön och ser både för- och nackdelar med en lokalisering av datastugan till antingen skolan eller en kommande byalokal. (Det bästa vore att dessa funktioner samlokaliserades ur IT syn-punkt). Både skolan och byn med dess företagare har ett gemensamt behov av modern IT-kapacitet med möjlighet till bl a videokonferenser, webpublicering m m. Då dessa resurser är ganska kapacitetskrävande är en samlokalisering att föredra ur IT-synpunkt. En nackdel med en samlokalisering kan vara att dessa verksamheter stör varandra eller att det inte är helt enkelt att bygga ut skolan på lämpligt sätt. Frågan om lokalisering av en datastuga ligger utanför IT-gruppena arbetsområder och är därför överförd till Närngslivsgruppen. En uppbyggnad av datastuga skrivs in i utvecklingsplanen som ett angeläget projekt. 

Webportal

IT-gruppen har undersökt olika sätt att ordna en webplats för Holmön och begärt i offerter från ett antal olika operatörer som tillhandahåller plats på datorer som är kopplade till Internet, s k Webhotell. IT-Norr är ett lokalt företag i Vindeln som gav en bra teknisk lösning till ett vettigt pris för en expanderbar webportal och datorpost till domänen holmon.com. HUF står som ansvarig för Holmöns Webportal som nu är i drift på adressen http://www.holmon.com. Kostnaden för registering av domänen, portalen och datorposten samt drift under år 2000 kommer att betalas av projekt Framtidsfolket. Portalen kommer under den närmaste tiden att struktuerars och byggas ut. Tillsvidare kommer Olle Nygren att vara Webmaster och sköter kontakterna med IT-Norr. 
Alla företag, föreningar och privatpersoner som vill ha egen datorpost eller lägga upp websidor kontaktar Olle Nygren, tel 090 55008, 070 6636706 eller via mail olle.nygren@holmon.com

3. Lunch

4. Erling redogör för olika utbildningsbehovet. 

  • Dataanvändning, allt från teknik till hur man söker på internet eller skriver dokument.
  • Guidening, allt från professionellt ledda guidade turer, t ex till Fjäderägg, till hur vi alla möter och tar emot turister på ön. Speciellt det senare bör kunna genomföras för alla som vill här på ön. 
  • Hur ska / kan vi sköta vår mark och hur / kan / ska reservatet skötas. Vad är reservatet och hur kan det nyttjas.

Erling har även tagit in offerter från ett antal studieförbund avseende datautbildning. Kan vi hålla egen lokal och utrustning så halveras priset. Olika nivåer: 

1. Introduktion. Allmän IT-kunskap, Windows, Internet, WWW, datorpost,.
2. Datorkörkortet. Sju standardiserade moduler som kan göras oberoende av varandra. De 7 modulerna är: internet, ordbehandling, kalkyl, databas, presentation, information och kommunikation
3. Websidor. Tillverkning, admin m m. Bildbehandling m m.

Hur ska vi fånga upp behov och intresse för dessa kurser? Följande förutsättningar identifierades.
Kursen ska vara på Holmön och kan då bli ett incitament för att få igång en datastuga på ön. Kostnaden ligger kring 1 200 kr/pers och kurs hos ABF  och  6 000 – 9 000 kr/kurs vid Folkuniversitetet. 

Kurs om allmänt mottagande av besökare. De flesta tyckte att detta var intressant och såg möjligheter att bevara kunskapen om det gamla arbetssätten och sociala livet på Holmön samt hur vi kan förmedla detta vidare till besökare. Detta bör även ingå i utvecklingsplanen.

Kurs i Engelska finns också behov av.

Erling tar fram förslag till enkät med frågor om datautbildning, hur motta besökare och engelska till projektledningsmötet. Kurserna hålls till hösten.

4. Mediakontakter
Lisbeth redogör för hur vi kan möta media. Hur fungerar kommunikation mellan människor. Varför har vi ibland så svårt att förstå varandra. Tillit och tro på varandra skapar ett positivt klimat för ökad förståelse och förmåga att prata.

För kontakter med media behövs bl a något meningsfullt att säga. Bli aldrig för familjär med journalisten.

Pressen:
Skriv insändare. Tänk på att lägga den viktiga först i texten. Alla kan skriva korta insän-dare under våren.
Vid intervjuer: Behåll lugnet. Låt dig inte provoceras. Säg det du vill säga i dialog med journalisten. Be att få läsa texten innan den trycks. Påpeka enbart sakfel.

Radio: 
Tänk på att din sinnestämning hörs – le mycket med an du pratar. Acceptera inte en direktintrevju om du inte har tid eller känner dig pressad. Vid en direktintervju tänk på att det ofta är korta inslag. Formulera dig kortfattat. Vid inspelade intervjuer kan man utveckla sig mer. Prata i dialog med journalisten som får fråga. 

TV: 
Tänk på din framtoning t ex klädsel i förhållande till din roll. Le mycket. Tänk på att inslaget blir kort (ofta max 15-20 s). Prata kortfattat och säg inte för många saker. Snegla inte på kameran.

Vi diskuterade olika sätt att sprida kunskap via media bl a naturprogram och morgonmagasin i radio och TV. Olika koncept är naturreservatet, soligaste platsen i Sverige, m m.
Fortsatt utbildning i denna fråga kommer vi att försöka ordna till hösten. Vi räknar inte med att hinna med detta under våren eller sommaren. 

5. Finlandsresan den 15 februari
Denna resa räknas som projekttid för de som deltar i och med att Holmön då syns och hörs. 

6. Visitkort för HUF.
Vi borde ha ett gemensamt visitkort för HUF där man kan skriva sitt namn, tel  och e-mail. Logo behövs för detta. Beslöt att ta upp detta på projektledningsmötet på fredag.

7. Mötet avslutas
Lisbeth tackade alla som varit med under dagen och avslutade mötet.
 

Vid pennan
Olle Nygren
 

Överst på sidan
 

Minnesanteckningar från Forummöte med tema Kommunikation på Skolan kl 10.30 – 14.30 den 19 februari.

Närvarolista upprättas.

1. Mötet öppnas

Lisbeth hälsade alla välkomna och berättade att detta skulle bli sista mötet med tema kommunikation. 

2. Läget i kommunikationsfrågan

Lisbeth redogjorde för läget i kummunikationsgruppen och hur frågan är nu. Vi är i det läget att vi slutligt kan fastställa våra dokument och utse en arbetsgrupp som ska fortsätta detaljkontakterna med Vägverket och andra myndigheter. Vägverket har tagit beslut om att fortsätta färjetrafiken och på sitt styrelsemöte den 24/2 är förhoppningen att man även beslutar att ta ansvar för en vinterled över Kvarken. Om det inte kommer upp på VV styrelsemöte denna gång är nästa möte i maj. Vi har fått positiva signaler från många håll så det ser hoppfullt ut.

3. Grand hotell

Lisbeth, Åsa och Tora berättade om arrangemanget på Grand Hotell där vi var med och presenterade Holmön och vår verksamhet.

4. Tidrapporter

Tidrapporterna är viktiga. De måste även skrivas under för att vara giltiga. 

5. Intresse för vårt arbetssätt

Lisbeth berättade vidare att vår modell för arbetet med forummötem, arbetsgruppsmöten och projketledningsmöten ger en unik direkt demokrati som väckt stort intresse och det är möjligt att vi får studiebesök från fastlandet för att titta närmare på hur vi arbetar.

6. Genomgång av Kommunikationsgruppens slutdokument

Indelning i fyra grupper, som under 1 timme läste och diskuterade innehållet i slutdokumentet. 

7. Lunch

8. Redovisning av grupparbetena

Gruppernas kommentarer och förslag till förändringar redovisades och diskuterades gemensamt. Beslut om slutliga forumleringar i dokumentet togs varefter dokumentet fastställdes. Se bilaga.

9. Fastställande av förhandlingsgrupp

Beslöt att utse Lisbeth Bäckström, Olle Nygren, Åsa Engman, Erling Jacobsson.

10. Svävare

Torbjörn redogjorde för sin utredning om möjligheten att nyttja svävare för Holmötrafiken
 

Vid pennan

Olle Nygren
 
 

Överst på sidan
 

Forummöte tema Byviken och Bostäder på Skolan 2000-03-12.

Närvarolista upprättas.

1. Mötet öppnas

Lisbeth hälsade alla välkomna och berättade om att dagens möte ska behandla Byviken och Bostäder.

2. Byvikengruppen

Bengt Bäckström började med att kort redogöra för Byvikensgruppens arbete och det utkast till rapportdokument som finns. Lisbeth informerade om att kommunens planeringsutskott haft uppe planförslaget och diskuterat detta. Man vill tillsammans med Vägverket fortsätta med planförslaget som finns för Byviken. Vi bör tänka oss för och diskutera detta närmare. Ett förslag är att begära att den plan som ska tas görs för hela Holmön och inte bara Byviken så att vi får tid att tänka igenom och hitta en lösning med bredare förankring. Vid en runda kring deltagarna fick var och en säga sin spontana uppfattning av det nya läget. De flesta tyckte det var viktigta att bredda frågan. Många kände att hela frågan är ganska rörig. 

3. Gruppdiskussioner

Gruppindelning i tre grupper som diskuterar utifrån Byvikengruppens utkast. Tillgängligt arbetsmaterial är det planförslag som finns samt Olle Forsgrens förslag och Leif Erikssons förslag till placering av parkeringen.

4. Lunch

Gemensam sopplunch serverades
.
5. Redovisning av grupparbetet. 

Varje grupp redovisade sina diskussioner.

Bengt redovisade för grupp 1.
Åtgärderna bör punktas upp i akuta åtgärder och åtgärder på lång sikt. Byviken området ska vara en öppen allmän plats utan fritidsbebyggelse. Man vill att parkeringen ska ligga vid elverket och projekteras för 80 bilar i enlighet med Leifs förslag. Bastu och uppröjning bör också ske akut. När det gäller åtgärder på längre sikt så diskuterades service i byviken där man konstaterade att ett servicecentrum kan ligga mellan båtmuseet och elverksvägen. När det gäller fritidshus så kan de byggas på västersidan och i övriga byn. Lillhälla bör vara park och VA-frågan är under utredning. Birgitta meddelade att den kommer att vara klar i augusti. Projektering bör vara ett mål 1 projekt.

Tora redovisade grupp 2.
Historiken flyttas. Byviken har aldrig varit en soptipp. Karta med alla förslag. Parkeringen enligt Leifs förslag. Reservera plats för utbyggnad av parkeringen mellan elverket och båtmuseet. Hamn och pirar beror så mycket på vilken kommunikation vi får. Ny affärsplats bör projekteras på västra sidan.

Grupp 3 redovisades av Torbjörn.
Historiken flyttas. Mest akut är vatten och avloppsfrågan. Därefter parkeringen där gruppen satsar på Leifs förslag. Börja gärna röja sly. Bara bebyggelse på västra sidan. Eventuell ny pir på östra sidan. Servicebyggnad kan komma på sikt liksom bränsle. Bastuprojektet bör kunna genomföras liksom slyröjning och uppfräschning av stranden. Lillhälla ska vara park och ingen skulptur (möjligen på lång sikt). Inget kapell, vi har ju kyrkan. Fördjupad plan för hela ön. Plats för serviceanläggning på västra sidan.

Sammanfattning av redovisningen
Akuta åtgärder är parkeringen, där enighet råder om att gå på Leifs förslag. Vatten och avlopp är också mycket viktigt och måste lösas. Bastun och slyröjning är också projekt som borde kunna genomföras under året. I planen skrivs in bl a plats för serviceanläggning mellan elverket och Båtmuseet. Vi begär även att vi får en fördjupad plan för hela Holmön. 

6. Gustaf redogjorde för Bostadsgruppens arbete. 

Man har valt ett antal platser utifrån möjligheten att bygga väg och ansluta till kommunalt vatten (se karta). Man föreslår tänkbara områden och anser inte att dessa ska vara enda ställen att bygga på. De föreslagna ställena är kommuntomterna, Jacobssons mark i Byviken, längs västra sidan av västeråkern från Gottfrids till Jongården, Norra Pötten Väst i byn, längs Ansmyrvägen och längs byvägen vid Kaplangården, Degersjön och Tegströms (se kartan). Husen som byggs bör vara vinterbonade, ej på plintar, och i första hand avsedda för permanentboende. Samtliga markägare kommer att få erbjudande om att anmäla intresse av att sälja tomtmark. Ekologi, energi och kretsloppstänkande är mycket viktiga frågor att beakta. 

7. Avslutning

Lisbeth sammanfattade dagen och tackade alla för dagens arbete. Hon flaggade även för nästa möte och det avslutande Forummötet den 1 april som ska avslutas med teaterföreställning med Greger Ottosson och barnen spelar upp en teaterföreställning. På kvällen ordnar vi en fest med supé och dans.
 

Vid pennan
Olle Nygren
 
 

Överst på sidan
 

Forummöte med Tema Näringsliv och lokal service på Skolan den 18 mars.

Närvarolista cirkuleras

1. Mötet öppnas

Lisbeth hälsade alla välkomna till detta forummöte och presenterade våra inbjudna gäster. Erika Åberg som ska berätta om lägerskola, Birgitta Fritzdotter som ska berätta om vatten och avloppsfrågor samt två naturguider från Bjurholm som ska berätta om sina arbeten.

2. Näringslivsgrupens arbete

Åsa presenterar Näringslivsgruppens arbete och inledde med de svårigheter som vi måste lösa. Vatten och avlopp är en grundförutsättning för alla andra projekt. Det måste vi hålla i minnet. 

Näringslivsgruppen hade 44 projektideér från upptaktsötet och har nu gunnat gruppera det till 7 sammanlagda projekt.

  • Jäbäcksgården som lägerskola och forskningsstation
  • Seglarskola med bruksbåtar som samarbete mellan Postrooddsföreningen, båtmuseet
  • Förädlingslokal för kött, bär och svamp däremot inte fisk. Kräver en större investering.
  • Kompetensutveckling. IT, företagekunskap, produkt- och tjänsteutveckling, marknadsföring
  • HUGO ungdomsgården bör kunna utvecklas till något för våra barn.
  • Byalokal/skolan kan utvecklas och inrymma datastuga
  • Byalokal/företagarhus skolovinden kan inredas med sammanträdesrum och hyrkontor med datakommunikation mm

Tillsammans kan dessa projekt leda till det hållbara Holmön om vi tänket på ett ekologiskt perspektiv avseende el vatten avlopp och renhållning. Gruppen har tittat på elsidan där vi idag har ett nät som klarar en fördubblad befolkning, avfallshanteringen kan förbättras och diskussioner pågår med UMEVA angående utveckling av avfallshanteringen. Resten av dagen kommer att koncentreras till två projekt: Jäbäcksgården och Vatten&avlopp.

3. Naturskola på Holmön

Erika Åberg berättar om vad en naturskola kan vara och vad vi på Holmön kan göra av detta. Det finns ca 70 naturskolor i Sverige och man har biologer som lärare och använder naturen i pedagogiken. Umeå naturskola har en uppsökande verksamhet där man åker ut till skolor i Kommunen och ordnar undervisningsdagar ute i naturen. Erika träffar ca 2000 elever och ca 150 lärare varje år. Erika berättade om sin igenkorkade flaska med växt och maskar där det råder en miljö i balans. Den kan även symbolisera jorden och liknelsen kan även applicaras på Holmön som isolerad från fastlandet. Vid Botsmarks skola har man en naturcertifierng baserad på agenda 21. Erika har fadderskolor dit hon kommer tillbaka var tredje vecka och träffar arbetslag med 3 klasser, som får läxor och gör egna excussioner mm. Kompetensutvecklingskurser hålls för lärare med utbildning om såväl natur som miljö. Närmiljön är viktig för att arbete som lärarna fortsätter men det skulle också vara roligt att kunna ge eleverna något extra. 

Erika vill utveckla naturskolan med övernatting och lära ut iom havet och ser därför Holmön som ett idealt ställe. Nära, mycket natur och närheten till havet och tystnaden. Skulle Erika starta i dag på Holmön skulle det vara att ta ut sina 9 faddergruppen till ön likasom fortbildning av lärare. Detta kan även utvecklas vidare till lärarautbildningen för fler lärare. Redan till hösten kan man inkludera lärareutbildningen på lärarhögskolan. Det kan även utvecklas till att bli nationell och internationell naturskola med lägerverksamhet för barn även sommartid. Idag finansieras Erikas arbete med anslag från skolstyrelsen och lite EU-medel. Rimlig kostnand nivå är ca 1 000 – 1 500 kr per vecka. Det kostar 1 500 kr/vecka i Ammarnäs.

Diskussion och frågor följde och koncenterades till hur man kan finna finansierng av verksamheten på Holmön. Man jämförde med Ammanäs och konstaterade att man där inte har naturskola utan lägerskola och att dessa koncept skiljer. Det bör gå att tycka på dessa skillnader. Vi kan även vända oss internationellt till privata skolor med resurser så att vi kan ta emot utländska barn som aldrig fått uppleva en rena och orörd natur. Kankse kan vi börja med vänorterna. Birgitta väkte frågan om kopplingen mellan BRIS och agenda21 och möjligheten att ta tillvara de svaga grupperna i samhället. Lärarutbildningen kommer att ändra och det finns möjlighet att få in ett besök på Holmön och utbildning. 

3. Naturguidening

Hulda och Magnus Sandelin berättade om sina bakgrund från Småland och Jakobsstad via naturguideutbildningen i Torneå till Bjurholm för att där hålla på att starta ett företag inom naturguiding. Utbildningen omfattar aktiviteter som jakt, fiske, kanoting, segling, men även teori om natur och miljö med mycket biologi och ekologi, samt hur man bygger upp ekoturism mm, där det ingår både grupppsykologi, ekonomi och marknadsanalys och marknadsanpassning. 

De ser svårigheter att få ekonomi på naturguidening då varje guide på ett bra sätt klarar grupper upp till 8 men skulle behöva ta emot 30 för att få ekonomi på det hela. Genom att satsa på företag så kan man lägga in naturguidade upplevelser i ett paket med konferens, god mat och bra boende och kan där möjligen finna en inkomstnisch för att satsa på lägerskoleverksamhet. 

Vid den efterföljande diskussionen underströks behovet av naturanpassing och att hitta en lämplig nivå på verksamheten. När det gäller ett samarbete med Holmön så ser de möjligheten till en hållbar ekoturism. Det gäller dock att se till att man inte förstör sin resurs med för kraftig expoatering. Åke Sandström underströk att Sandelins representerar den snab-bast växade näringen i Sverieg och att deras tankar och visioner representerar ett hållbart perspektiv på turism. De har kompetterande utbildningar som möjliggör ett samarbete med Holmön.

4. Lunch

Gemensam sopplunch serverades på skolan

5. Birgitta Fritzdotter berättar om vatten och avloppsfrågan.

Infrastrukturfrågor är basen för all annan utveckling på Holmön. El är inget problem. Avfallshanteringen blir vad man gör den till. 
Vatten är dock en bristvara. Vattenverket ägs av Kommunen och ledningsnätet går genom byn ner till Kaplangården. Vattenkvaliteten är god, en viss pH-höjning måste till av tek-niska skäl. Vattentillgången däremot är på gränsen. Den utredning som gjordes av VAB sade att vattenmängden skulle räcka till dubbel förbrukning men de sista årens torka har visat att tillgången inte är så god. Ökar man förbrukningen kan det bli saltvattensinträngning. 

På byn finns också ett antal privata brunnar med god vattentillgång. 

Birgitta har nu en projektarbetare som gör en utredning och inventering av vattentillgången och avloppshanteringen på Holmön. Vattenfrågan är således strategiskt viktig och man måste eventuellt prioritera användningen av vatten så att vi väljer andra avloppslösningar som inte är så vattenkrävande. Idag finns egentiligen inga tekniska lösningar som verkligen fungerar däremot finns utvecklingbar teknik som kan testas som utvecklingsprojekt på Holmön.

6. Gruppindelning i två grupper.

Diskutera två frågor  Jäbäcksgården och vatten&avloppsfrågan.

7. Redovisning av grupparbetena

Vattenfrågan. 
– Vatten från fastlandet. Det finns teknik för att transportera vatten i containersystem som räcker veckovis
– Vatten från insjöar – går bra men måste renas
– Rena havsvatten – går bra men måste renas med dyr teknik
– Privata brunnar – Inventeras och utreds av Birgittas projektarbetare
– Nya täkter – Inventeras 
– Vattenskola – hur minskar man sin förbrukning
– Vattensnåla tekniker – är tänkbara för enskilda anläggningar.

Jäbäcksgården
– Läget – var ska gården lokaliseras. I Jäbäck/Ögervika eller Sörsundet på Ängesön syd om bron. 
Negativt aspekter
– Vatten och avlopp (båda)
– Fuktigt område – insekter mm (Ögervika)
– Avståndet till byn (båda)
– Landhöjningen leder till stor strandförskjutning (Ögervika)
– Huvudmannaskap (båda)
– Finansiering (båda)
– Bokning av de olika verksamheterna måste samordnas (båda)
Positivt aspekter
– Nära till natur och hav/vatten (båda)
– Underlag för kollektivtrafik (båda)
– Avskildhet och social samvaro (båda)
– Underlag för att stärka den lokal marknaden (båda)
– Skapar arbetstillfällen (båda)
– Gör Holmön känt (båda)
– Närmare reservatet (Sörsundet)
– Utvecklar forskningen kring reservatet (mest Sörsundet)
– Profilera hållbara Holmön (båda)
– Satsning på barn - miljö, socialt och natur (båda)
– Öppnar för nya målgrupper året runt (båda)
– Förutsättning för andra projekt (båda)
– Stöd och resurs för Holmöns skola (båda)
– Stärker miniambassadörerna (båda)

8. Avslutning

Lisbeth tackade alla som varit med under dagen och berättade om nästa Forummöte den 1 april då planen redovisas. Greger Ottosson spelar upp pjäsen Oduglingen och på kvällen spelar skolbarnen upp en pjäs och dagen avslutas med fest och dans.

Vid pennan
 

Olle Nygren
 
 

Överst på sidan
 

Minnesanteckningar från Forummöte den 1 april 2000

Närvarolista upprättas
Mötet hålls på skolan 10.30 – 15.00

1. Mötet öppnas.

Lisbeth hälsar alla välkomna och riktar ett speciellt välkommen till inbjudna gäster.

2. Presentation av dagen.

Lisbeth presenterar dagens upplägg och berättar för de som inte varit med om hur vi arbetat.

3. Oduglingen

Kl 11.00 introduceras Greger Ottosson som spelar upp pjäsen Oduglingen

4. Tack till barnen

Åsa tackar alla barn som stått ut med att föräldrarna bara varit på möten senaste halvåret och delar ut presentkort till varje barnfamilj på Holmön. Varje barnfamilj fick ett presentkort så att man kan köpe en krusbärs- eller vinbärsbuske. Ett minne från projektet som varar i flera år.

5. Lunch

Elise har lagat till en gemensam sopplunch som vanligt. Denna gång bjöds paprikasoppa.

6. Presentationen av Utvecklingsplanen.

Lisbeth inleder och berättar om bakgrunden till projektet och hur arbetet genomförts. Redovisar vidare hur planen är upplagd med en inledande sammanfattning och därefter rapporter få de sju arbetsgrupperna och avslutningsvis en beskrivning av arbetssättet. 

Därefter går Lisbeth igenom alla avsnitten i sammanfattningen punkt för punkt.

Kommunikation. Presentation av behoven från enkäten. Diskussion följde om bl a parkeringen, tunga transporter m m.

Turism. Presentation av projekten. Diskussion följde om Jebäcksgården och möjligheten att ordna lägerskola på Holmön. Det påpekades att båtturism finns inte nämns i dokumentet och att detta bör kompletteras i slutdokumentet.

IT. Bredbandsanslutning kan ordnas med radiolänk. Webportal som finns i drift. Datastuga behövs.

Näringsliv och lokal service. Presentation av projekten. Åsa presenterade även konceptet Hållbara Holmön.

Byviken. Bengt berättade om gruppens arbete och gruppen hade konstaterat att många av de större frågorna måste utredas närmare innan man vet vad som kan göras. Projekt som snabbt kan verskställas är Parkeringen, Byabastun, slyröjning och uppsnyggning av stranden. Påpekades att plats för serviceanläggning också måste reserveras om en utbyggnad av Byviken sker på sikt. Diskussion följde om bl a grillplatser på olika ställen. Kerstin berättade om det initiativ att locka ungdommar att sommarjobba på Holmön som turistambassadörer. Även upprustning av bryggorna i Salteriet och Rössgrundet kommer att ske.

Bostäder. Prioriterade områden har definierats. Åkermarken kommer inte att röras. Ett femtiotal tänkbara tomter finns. Markägare kommer att vidtalas om de vill sälja och sen kan dessa områden presenteras.

Kompetensutveckling. Erling Jacobsson har deltagit i de andra grupperna och samlat upp utbildningsbehov från dessa. Viktiga områden är IT/dator, Holmökunskap, språk, skogsskötsel, företagsutbildning. Planen kompletteras med miljö/ekologi. 

Efterföljande diskussion. Kyrkans roll på Holmön kom upp i den efterföljande diskussionen. Sören Olsson tog upp frågan om hur man fortsättningsvis ska kunna behålla en fungerade kyrka på Holmön. Hur ska kyrkans byggnader på Holmön kunna nyttjas mer effektivt? Till hösten ska en församlingsinstruktion för Holmöns skrivas så det finns möjlighet för byn att framföra sin syn på denna fråga. Kyrkorådet uppmanas att skriva till ett stycke till planen om detta.

Arbetssättet. Partnerskap uppbyggt genom personliga kontakter. Organisation med sju arbetsgrupper med en processledare för varje grupp. Full demokrati - alla har fått möjlighet att säga vad man vill utan att bli avbruten. Vi har lärt känna varandra och kan ta tillvara gruppens kompetens på bästa sätt.

7. Hur går vi vidare?

Projektet avslutas nu och kommer att presenteras så mycket som möjligt i media och väcka intresse så att vi får många besökare på ön. De olika projekten ska konkretiseras och projektets slutrapport ska skrivas innan 1 maj. 

Lars videofilmande under projektets gång kommer att resultera i en video om projektet.

Matgruppen avtackades.

Lisbeth vidare befordrade hälsningar från en rad politiker m fl

8. Anförande av Harry Strandberg

Harry Strandberg redogjorde lite för Kommunens tankar om utveklingen bl a att man strävar mot att bli storstad (för detta krävs bortåt 200 000 invånare). För att få till en hållbar utveckling bör man bygga på det som finns och ta tillvara  och utveckla detta. Utveckla tanken med ambassadörer för att sprida kunskap om Holmön. 

Vad som hänt med planen för Byviken är att planeringsutskottet iinte har någon avsikt att förändra planen om det inte har skett förändingar som bör tas hänsyn till. Bollen ligger lite hos oss. 

Mål 1 och Interreg är EU-program där vi kan söka medel. Vi kommer att kunna söka 50 % finansierng från EU i Mål 1 med Ram-program där man plockar in en mängd projekt under detta program. Det är också viktigt att vi drar åt samma håll och om vi inte gör detta bör vi stanna upp och samlas till samma riktning igen.

Blå korridoren är ett koncept med kommunerna längs Blå vägen för att tillskapa en EU korridor. Bl a ska detta omfatta en 3-årig universitets utbildning för lokal kunskap om regionen. Här skulle Holmön kunna finnas med som en egen unik del.

Turism är något alla pratar om men det är inte så många som enbart lever på detta. Holmön har en fantastisk potential för närturism. Anläggningarna måste skalas upp för att kunna ge bestående effekt på sysselsättingen. Kalles Inn i på Finska sidan är ett bra exempel där vi säkert kan hitta nyttiga erfarenheter. Båtturer med beställningstrafik från Umeå till Holmön och andra strandhugg skulle kunna ha sin hemmahamn på Holmön. 

Harry avslutar med att säga att han tar på sig att vara kontaktperson mot Kommunen.

På Lisbeths fråga om vad han tycker om planen svarade Harry att den är omfattande och välgjord och ett utmärkt underlag för att jobba vidare med den fram till ett Ramprogram för ett Mål 1 program för Holmön. Några specifika punkter att jobba vidare med är Datastuga och IT-teknik.

Vi bör också kunna försöka se om Umeå kan finnas med under Sveriges EU-ordförande skap, speciellt avseende miljöfrågan. Ett antal seminarier och konferenser ansöks om att planeras till Umeå. Till dessa planeras medföljande arrangemang.

9. Antagande av planen

Forummötet antog planen med de smärre kompletteringar och korrigeringar som framförts.

10. Avtackningar

Lisbeth och Gunnar avtackades för sitt arbete som projektledare och ordförande i HUF.

Vid pennan
 

Olle Nygren
 

Foton från sista Forummötet
 
 

Greger Ottosson spelar Oduglingen
Foto O Nygren
 
 

Sopplunch
Foto O Nygren
 

Lisbeth presenterar Utvecklingsplanen
Foto O Nygren
 

Gunnar Bäckström, ordförande i HUF, 
avtackas med blommor av 
Åsa Engman och Tora Lundberg
Foto O Nygren

Protokoll från HUF:s årsmöte den 31 maj 2000 på Holmöns skola

1. Föreningens ordförande Gunnar Bäckström hälsade alla välkomna.

2. Till ordförande valdes Gunnar Bäckström och till sekreterare Göran Sjöberg.

3. Årsmötet förklarades vara utlyst i laga ordning.

4. Till justerare tillika rösträknare valdes Aila Grubbström och Torbjörn Lindberg.

5. Närvarolista cirkulerade på mötet (bilaga 1).

6. Holmöns Utvecklingsforums verksamhet har under perioden bestått i att driva projektet Framtidsfolket på Holmön. Mötet godkände därför utvecklingsplanen som projektet tagit fram som verksamhetsberättelse.

7. Mötet noterade att kassarapport och balansräkning för den gångna perioden kommer att presenteras på kommande årsmöte då verksamhetsåret löper per kalenderår.

8. Revisionsrapport för den gångna perioden kommer som en följd av förhållandet i § 7 att presenteras på kommande årsmöte.

9. Frågan om ansvarsfrihet bordlades till nästa årsmöte som konsekvens av §§ 7 och 8.

10. Årsavgiften beslöts vara oförändrad 50 kr för enskilda samt 100 kr för företag och föreningar. Arvodet till förtroendevalda fastställdes till 0 kronor.

11. Erbjudan om deltagande i föreningens styrelse har sänts ut till alla föreningar på Holmön. Följande föreningar har uttryckt intresse för att delta: Holmöns samfällighetsförening, Holmöns postroddsförening, Stiftelsen Holmöns Båtmuseum, Sandvikstjärns samfällighetsförening, Holmöns kyrkoråd, samt Föreningen Holmöns serviceboende. Mötet beslöt att dessa 6 föreningar skulle beredas plats i styrelsen, på ordinarie platser eller suppleantplatser. Det noterades att då Holmöns Hembygdsförening inte nominerat någon representant finns möjlighet för styrelsen att senare adjungera en representant för denna.

12. Mötet beslöt att dessutom direktvälja ytterligare 5 ledamöter till styrelsen.

13. Till ordförande i styrelsen omvaldes Gunnar Bäckström (Holmöns samfällighetsförening).

14. Till ordinarie ledamöter i styrelsen valdes Olle Nygren (Postroddsföreningen), Erling Jacobsson (Båtmuséet), Lars Lundmark (Sandvikstjärns samfällighetsförening), Lena Egnell (Holmöns skola), Lars Janzén, Ann Salomonson, Marie Ellingsen och Åsa Engman. 

15. Till suppleanter i styrelsen valdes Karl-August Holmgren (Kyrkorådet) och Bengt Bäckström (Serviceboendet).

16. Till revisorer valdes Gustaf Egnell och Torbjörn Eriksson samt till revisorssuppleant Nils-Rune Vikander.

17. Till valberedning valdes Maria Fessé (sammankallande), Kent Stecksén och Staffan Lindkvist och till suppleanter Aila Grubbström samt Kerstin Jacobsson.

18. Inga ytterligare val förelåg.

19. På grund av förslaget om ändrad tid för årsmöte (§ 21) fanns inget förslag till budget, då det är lämpligt att sådant läggs av den nya styrelsen till nästa årsmöte. 

20. Lisbeth Bäckström redogjorde för de närmaste planerna på verksamhet med anledning av avslutningen av projektet Framtidsfolket på Holmön. Utvecklingsplanen är nu tryckt och kommer att delas ut till medverkande i projektet samt fastboende på Holmön. Övriga kan köpa planen för 100:- (50:- för sammanfattningen). Den har föredragits för Umeå kommuns planeringsutskott och kommer även att presenteras för länsstyrelsen och landstinget. Arbetet går nu vidare med att söka finansiering för de olika delprojekten från bland annat EU-fonder. 

Ett praktiskt ekonomiskt problem för föreningen är för närvarande är att NUTEK trots att projektet redovisats ännu inte betalat ut EU-medlen, ca 170 000:-,  för det gångna projektet (och inte heller till några andra Leader-projekt). Endast förskottet med den svenska finansieringen har betalats ut till projektet.

21. a) Styrelsen föreslog att stadgarna ändras beträffande verksamhets- och räkenskapsår (bilaga 2). Årsmötet beslöt enhälligt att bifalla förslaget, så att verksamhets- och räkenskapsåret kommer att omfatta 1 juli – 30 juni och föreningens årsmöte hålls senast den 30 september.

      b) Styrelsen föreslog även att föreningen skall bilda gemenskapsföretag (bilaga 3). Årsmötet uppdrog åt styrelsen att utreda förutsättningar, intresse och eventuell lämplig juridisk form för ett affärsdrivande företag och ett fastighetsbolag enligt förslaget. Styrelsen skall presentera ett nytt förslag på ett kommande medlemsmöte.

22. Inga motioner förelåg.

23. Övriga frågor.
a) Torbjörn Lindberg presenterade sin utredning om möjligheterna att trafikera Holmön med svävare istället för färja. Argument för svävare är bland annat snabbheten, möjligheterna till året-runt-trafik, samt uppgrundningen speciellt i Byviken och Norrfjärden som gör det svårt att fortsätta färjetrafiken utan dyra åtgärder. Den höga ljudnivån i omgivningen från svävaren kan vara en nackdel.

b) Ordföranden uppmanade medlemmarna att betala årsavgift för såväl innevarande som kommande år.

c) Ordföranden meddelade att projektet Kustleden kommer att invigas den 15 juni kl 19.00 i Norrbyn och att man därifrån ville ha anmälningar till evenemanget från Holmöns Utvecklingsforum.

d) Ann Salomonson meddelade att hon under ett år kommer att arbeta åt länsstyrelsen inom ett projekt med uppgiften att anpassa skötselplanerna för både svenska och finska naturreservat i Kvarken till naturturism.

e) Lisbeth Bäckström avtackades för sitt engagerade arbete som projektledare för Framtidsfolket på Holmön.

Ordföranden tackade för visat intresse och avslutade mötet.
 
 
 

Vid protokollet                       Justerare
 
 
 

Göran Sjöberg                       Aila Grubbström                    Torbjörn Lindberg
 

Protokoll från HUF:s årsmöte den 14 oktober 2000

1. Mötet öppnas
Gunnar Bäckström hälsade alla välkomna.

2. Val av ordförande och sekr för sammanträdet.
Gunnar Bäckström valdes till mötesordförande och Olle Nygren valdes till mötessekretare.

3. Godkännande av sammanträdets utlysning.
Mötets utlysning godkändes

4. Val av två justerare för dagens protokoll, tillika rösträknare.
Gustaf Egnell och Inger Tranberg valdes till justerare och rösträknare

5. Upprättande av närvarolista och röstlängd.
Närvarolista cirkuleras och godkändes som röstlängd

6. Föredragning av verksamhetsberättelse.
Gunnar Bäckström föredrog verksamhetsberättelsen. Se bilaga. Beslöt lägga dokumentet till handlingarna

7. Föredragning av kassarapport och balansräkning.
Lars Janzén föredrog kassarapport.

8. Föredragning av revisionsberättelse.
Lars Janzén föredrog revisionsberättelsen

9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
Beslöt att bevilja ansvarsfirhet åt styrelsen

10. Fastställande av årsavgift och ev kostnadsersättningar och arvoden till förtroendevalda.
Beslöt att fastställa årsavgiften till 50 kr för privatpersoner och 100 kr för föreningar och organisationer samt inga styrelsearvoden.

11. Beslut om vilka föreningar som ska erbjudas plats i styrelsen
Ingen förändring från tidigare. Ingen ytterligare förening har anmält intresse eller person att ingå i styrelsen.

12. Beslut om antal styrelseledamöter
Beslöt att välja 5 ledamöter vid årsmötet utöver föreningsutsedda ledamöter.

13. Val av Forumets ordförande
Beslöt att välja Lisbeth Bäckström som ordförande

14. Val av styrelseledamöter för vilka mandattiden utgår.
Till ordinarie ledamöter i styrelsen valdes Gunnar Bäckström (Holmöns samfällighetsförening), Olle Nygren (Postroddsföreningen), Erling Jacobsson (Båtmuséet), Lars Lundmark (Sandvikstjärns samfällighetsförening), Lena Egnell (Holmöns skola). Därutöver valdes Lars Janzén, Ann Salomonson, Marie Ellingsen, Åsa Engman och Kent Steckén.

15. Val av styrelsesuppleanter för vilka mandattiden utgår.
Till suppleanter i styrelsen valdes Karl-August Holmgren (Kyrkorådet) och Bengt Bäckström (Serviceboendet).

16. Val av revisorer och revisorssuppleanter (två ord + två suppl).
Till revisorer valdes Gustaf Egnell och Torbjörn Eriksson samt till revisorssuppleant Nils-Rune Vikander.

17. Val av valberedning (tre ledam + två suppl).
Till valberedning valdes Maria Fessé (sammankallande), Aila Grubbström och Staffan Lindkvist samt till suppleanter Inger Tranberg och Kerstin Jacobsson. 

18. Ev övriga val av utöver stadgeenliga val.
Inga ytterligare val

19. Föredragning av budget för innevarande verksamhetsår.
Då verksamhetsplaneringen inte är slutförd överläts åt styrelsen att upprätta en översiktlig ekonomisk skiss att presentera vid kommande Forummöte

20. Information om kommande verksamhet.

  • Projekt Jebäcksgården är påbörjat. Ett utkast till Mål 1 ansökan om förstudie är klar. Förstudien omfattar 6 mån med en uppskattad budget på 310 000 kr, varav 150 000 EU finansierng, 150 000 Nationell offentlig finansiering och 10 000 kr eget ideellt arbete. Förstudien ska omfatta marknadsundersökning, beskrivning av verksamheten och projektet som affärsidé, ekonomisk värdering av Panget. Vidare ingår utred-ningar av tänkbar lokalisering och omfattning av anläggningarna, informations-centrum för Kvarken, möjligheter till kretsloppsanpassning, transporter och ägande-form. Utöver detta ingår även studiebesök, kost-nads-kalkyler, tidsplaner för projetets faser och marknadsföringsplan där både Panget och Jebäcksgården i ett sammanhang då det finns samordningsvinster. En värdering av Panget med till-gångar. Beslöt att uppdra åt styrelsen att fortsätta och driva detta projekt.
  • Bredband: Olle tar upp diskussion med bl a Sjöfartsverket, Kommunen och Umeå Energi angående bredbandslänk.
  • Parkeringen. EU-projektet bör forseras fram så att vi kan utnyttja de maskiner som kommer ut för vattengrävningen i Myren.

21. Styrelsens förslag behandlas.
Inga ytterligare förslag fanns.

22. Motioner. 
En motion har inkommit avseende ändring av turlistan för färjan. (se bilaga). Beslöt bifalla motionen samt att förankra denna på ön innan uppvakting av Vägverket sker.

23. Övriga frågor.
Inga övriga frågor

24. Mötet avslutas
Ordförande tackade de närvarande för visat intresse och avslutade mötet
 

Vid protokollet
Olle Nygren
 

Gunnar Bäckström
Ordf

Justeras
Gustaf Egnell 
Inger Tranberg
 

Överst på sidan

Forummöte den 9 december kl 12-15 på skolan

Närvarande: Lisbeth Bäckström, Kent Stecksén, Gina Nilsson, Ann Salomonson, Inger Tranberg, Margot Tjärnström, Gunnar Furufalk, Aila och Börje Grubbström, Lena Egnell, Göran Sjöberg, Kurt Edlund, Olle Nygren samt Bo Lundgren, som är företagsförsäljningskonsult.

1. Mötet öppnas 
Mötet inleds med lunch och insamling till Världens Barn samt preserntation av deltagarna. 

2. Presentation av dagordningen
Lisbeth presenterade HUF arbete med projekt Framtidsfolket och de punkter vi ska behandla under dagen.

3. Sjuktransporter
Åter igen har det varit problem med akut sjuktransport från Holmön. Behoven inventeras.

  • Rimlig tid för transport till sjukhus är max 1 tim vid akuta lägen.
  • Säkerhet för att transport kan ske
  • Första hjälpen på ön i väntan på transport. Ringa ett nummer på ön t ex Servicehuset där man vet vem som kan kontaktas och som sköter samordnigen.
  • Statistik från SOS, VV e dy
  • Jour på färjan

Förslag: 

  • Helikopter som förstahandsalternativ och färjan som andrahandsalternativ.
  • Utskick till medlemmar i föreningarna (Hembydsföreningen, HUF, Postrodden, Samfällighetsföreningen, Älgjaktlaget) med uppmaning att skicka ett bifogat brev med krav på förbättrad sjuktansport för Holmön till.
  • Begära förklaring från SOS varför det tog tre timmar innan transporten blev av.
  • Anhålla om uppvaktning till Landstinget.

Beslöt uppdra åt styrelsen att genomföra dessa förslag.

4. Grusinvestment
Lisbeth informeade om möjligheten att köpa grus kollektivt. Anslag om detta kommer att sättas upp och lista för intresseanmälan kommer att läggas ut på affären.

5. Förstudien
Lisbeth informerade om att Kommunen skjuter till 75 000 kr till förstudieprojektet om det beviljas. Det innebär att chansen att projektet beviljas ökar därmed. Beslut om ansökan kan ev tas redan i december. Om projektet beviljas är ansökan så detaljerad att upphandling av konsulttjänsten för projektledning kan starta direkt efter årsskiftet. 

6. Naturreservatet
Ann berättade om EU-projektet som syftade till att se över skötselplaner för alla reservat i Kvarken området på både svenska och finska sidan. Arbetet är nu under slutförande och en nyskötselplan med förslag till utveckling av reservaten kommer att presenteras under vårvintern. Ann är projketanställd på Länsstyrelsen för att ansvara för detta arbete på svenska sidan. Planen för Holmön kommer bl a att innehålla förslag till nya vandringsleder på östra sidan och en småbåtled på östra sidan. Projektet omfattar även att undersöka olika former för att förbättra samverkan mellan myndigheter och Kommunen har gett positiva signaler för detta. 

7. Bredband
Olle informerade om läget med bredbandsanslutning. Umeå Energi har lovat att kalla till ett möte med tänkabara intressenter.

8. Övriga frågor

  • Diskussion av kommunikationerna och hur läget stannat upp i väntan på den utredning som pågår. Lisbeth framförde också att det kan vara oklokt att gå fram med en begäran om utökning av turlistan på färjan just i detta läge.
  • Nyårsfirande. Olle lovade att koordinera en arbetsgrupp för detta och lägga ut anmälningslista.

9. Nästa möte
Någon gång efter Nyår.  Meddelande kommer.

Vid PC:n

Olle

Överst på sidan

 

 Överst på sidan

  Tillbaka till Forummenyn


Sidan uppdaterades senast: 2011-02-23
© HUF
Webmaster